Årets resa med Calista gick från Göteborg via Anholt ner genom Danmark och Tyskland via Kielkanalen ner till Elbe. Resan fortsatte öster ut på Elbe genom Hamburg bort till Havel. Vidare på Havel genom Berlin upp till Order som sedan tog oss norr ut till Stettin i Polen. Härifrån gick vi via Stettiner Haff, Penestrom och Greifswalder Bodden upp till Stralsund och Rygen och vidare norr ut igen genom Danmark och hem. Från början var inte tanken att vi skulle gå på Elbe utan i stället gå på kanalen Elde genom Mecklenburgische Grossenplatte i norra Tyskland. En stängd sluss i Zaaren satte dock stopp för dessa planer. ☹️ Det gick åt 12 veckor för oss och under den tiden förflyttade vi oss ca 1200 sjömil. Här nedan följer en liten resumé av våra erfarenheter och intryck.

Förberedelser

Det är en hel del att tänka på innan man ger sig av!

Behörighet
För att färdas på de europeiska vattenvägarna behöver du ha ett kanalintyg. Kanalintyget kräver i sin tur att du har minst förarintyg och båtpraktik. Alla intygen skall finnas i den blå intygsboken som du skall medföra på resan.

Övriga Dokument

• Du måste ha ett färskt internationellt certifikat för fritidsbåt, max 2 år gammalt, som visar att du är ägare till båten. Certifikaten utfärdas av Svenska Båtunionen, Svenska Seglarförbundet eller Svenska Kryssarklubben.
• Du skall kunna styrka att EU-moms är betald för din båt genom en original faktura. Vi behövde aldrig visa detta vid något tillfälle.
• Har du VHF eller AIS-sändare ombord skall du ha PTS tillstånd med dig. Observera att både VHF och AIS skall vara angivet under utrustningskategori.
• Använder du din VHF skall du ha ett SRC-certifikat i den blå boken.
• Europeiskt sjukförsäkringskort.
• RAINWAT, finns att ta hem från PTS:s hemsidor om ATIS, se VHF nedan.
• Pass, Hamburgs hamn är yttre gräns i Schengen och du måste kunna visa upp ett gällande pass för samtliga ombord.

Båtförsäkring
Säkerställ att din båtförsäkring täcker södra Östersjön och de europeiska vattenvägarna.

Reseförsäkring
Hemförsäkringen täcker 45 eller 60 dagar normalt och behövs om någon blir sjuk och behöver transporteras hem på annat sätt än med din båt. Skall du vara hemifrån längre än den tid som hemförsäkringen täcker kan du teckna en kompletterande reseförsäkring. Vi använde oss av Gouda reseförsäkring.

Sjökort
Att ha både papperskort och digitala sjökort är ett måste för oss. Vi använder normalt Seapilot på en Ipad som plotter. Vår AIS-mottagare är kopplad till Seapilot vilket ger värdefull information speciellt när du korsar de stora lederna till havs. Seapilot har dock inte de europeiska vattenvägarna i sitt system. Vi köpte därför papperskort från KartenWerft. I köpet av KartenWerft följer även en kod till den digitala versionen som du kan installera på Ipaden. Fördelen med den digitala versionen är att du får s k RevierMeldungen (meddelanden till sjöfarande) som uppdateras varje gång du startar programmet och som visade sig vara värdefulla om vi nu hade läst dem lite mer noggrant och varit lite vassare på tyska. 😀 Programmet ger även information om gästhamnar, tankställen, brohöjder, vilka VHF-kanaler som gäller för kanalen och för slussar och broar. Nackdelen är att AIS-funktionalitet inte finns i programvaran.

VHF
Om du har en VHF installerad på din båt måste den kunna ställas i ett s k ATIS-läge när du färdas på de europeiska vattenvägarna. När du kopplar om till ATIS så sänder bara VHF:en med låg effekt och du stör inte vida omkring. När du sänder bifogas även ditt MMSI-nummer så att andra ser vem det är som sänder. När du slår om till ATIS fungerar inte DSC och du kan då inte göra nödanrop med den röda knappen på kanal 70. Användandet av VHF med ATIS finns reglerat i ett dokument benämnt RAINWAT. Det skall du ha tillgång till i båten, men vad vi har hört går det bra om du har det nedladdat som PDF.

Båtnamn
Om du färdas på de europeiska vattenvägarna skall båtens namn stå väl synligt på två sidor av båten och med permanent text och min 10 cm stora bokstäver.

Utrustning

Några saker som du bör ha med dig.

• Gästflaggor
• Bollfendrar, 4 rejäla, en i varje hörn när du slussar.
• Vanliga fendrar.
• Fenderbräda, många kajer och slussar i Tyskland är byggda med spontade u-profiler av stål vilket gör att fendrarna åker in i hålen och att relingslisten kanar mot u-profilen. En fenderbräda är lösningen!
• Reservdunkar för bränsle. Vi klarade oss utan att använda dem men man vet aldrig!
• En kärra som du kan dra bränsledunkarna med.
• Ligger du för ankar dagtid måste du ha en dagsignal (boll) hissad.
• Går du för motor med segel hissade måste du ha dagsignal (kon) hissad.
• Ligger du vid kaj intill flod/kanal skall du när det är mörkt ha en vit runtomlysande lampa monterad som markerar din ytterkant. Enklare trädgårdsbelysning typ solcellsbelyst LED går mycket bra.
• Jordankare, typ sådana man skruvar ner i gräsmattan för att binda hunden vid, kan vara bra att ha om du vill förtöja där förtöjningsanordningar saknas.
• Solskydd. Vi har sytt till enklare solskydd för att täcka rutorna på kapellet i aktern. Skönt att få skugga och få ner temperaturen i båten.
• En vattenslang (plattslang på rulle) ca 20 m med snabbkoppling och krananslutning. I Tyskland förväntas du ha egen slang med dig, finns sällan på bryggorna.

Tidvatten

När man kommer ut på Elbe måste man ta hänsyn till tidvattnet. I Cuxhaven är det ca 3 m skillnad mellan ebb och flod.

Vi valde alltid gästhamnar som på olika sätt var tidvattensäkra (framgår av sjökorten). Ett sätt är flytbryggor som glider längs med höga pålar och där det vid ebb alltid finns tillräckligt djup under båten. Ett annat sätt är gästhamnar som skyddas av spärrverk typ slussportar. Här får man dock hålla koll på under vilka tider som spärrverket är öppet så att man inte blir instängd.

När du har gått igenom första slussen efter Hamburg på Elbe behöver du inte bry dig om tidvattnet mer. Vi hittade en app ”Tidvatten” till vår Ipad som vi hade mycket nytta av.

Med- och motström

På Elbe har du alltid en ström som går från källan ut mot havet på några knop. I områden som påverkas av tidvatten kan du få en omvänd ström som går mot ett ställe med stigande nivå, vilket man bör ta hänsyn till.

Sen tror man att det är hög och lågvatten på samma tider t ex i Cuxhaven och Hamburg, men så är det inte. Strömmen följer inte heller tidvattnet utan det är någon/ några timmars förskjutning. Här kan du se hur strömmen ändrar sig i Elbe:

https://www.bsh.de/DE/DATEN/Stroemungen/stroemungen_node.html

Färdas du på Elbe på sträckan mellan Cuxhaven och första slussen efter Hamburg bör du planera resan så att du får nytta av den ström som tidvattnet ger. Går du vid fel tidpunkt kan du både få motström från tidvattnet och den normala strömmen och då kan de bli kämpigt.

Landström

Det var inga problem, man har samma anslutning som vi har här hemma med en rund blå jordad kontakt för enfas 230V.

Gasol

Här har harmoniseringen inom EU inte gjort sitt ännu. I Danmark och Tyskland har man inte samma anslutningar och storlekar på flaskorna som vi har. Man gör klokt i att ta med sig några flaskor i reserv och en elektrisk spisplatta som komplement.

Danmark nervägen

Vår resa började den 10:e maj och då var det ganska tomt i de gästhamnar vi passerade på vår väg ner genom Danmark. Generellt så har det blivit dyrare, den danska kronan står nu i ca 1,50 och hamnavgifterna har stigit en hel del. I Danmark fungerar det att betala med kort både i gästhamnar och i butiker. Är det problem med språket så fungerar engelskan bra.

Tyskland

I Tyskland har man inte kommit så långt med kortbetalning, så här gällde det att ha kontanter. I de stora matkedjornas butiker gick det oftast bra med kort, men skall du betala tankningen eller gästhamnsavgiften, ja då var det kontanter som gällde. Skall du ta ut kontanter skall du gå till en ”sparkasse” där det oftast finns en kontantautomat i entrén under tak. Här får du oftast bäst växlingskurs.

Kostnadsläget i Tyskland upplevde vi ungefär som här hemma.

Språket är tyska! All information står på tyska överallt och det är få som vill konversera på engelska.

Kielkanalen

Kielkanalen var den enda sträckan som var avgiftsbelagd, övriga kanaler och slussar är avgiftsfria i Tyskland. Biljett måste du köpa innan du går in i kanalen numera. Det finns biljettautomater vid väntbryggorna på båda sidor av kanalen. 12 EUR fick vi betala för vår båt.

Cuxhaven
Efter Kielkanalen valde vi att gå ut till Cuxhaven för att där kunna ta färjan ut till Helgoland som var ett av våra delmål. Utanför Cuxhaven går alla stora fraktbåtarna som är på väg till och från Hamburg som är Tysklands största hamn. Det blev mycket svallvågor och detta i kombinationen med en kraftig ström gjorde att sista biten innan vi kom in i gästhamnen i Cuxhaven blev rejält guppig.

Helgoland
Vi valde att ta färjan från Cuxhaven ut till Helgoland. Det är ca 300 meter att gå från gästhamnen till färjan.

Vi hade tur med vädret och fick en fantastisk dag ute på Helgoland. Ett besök här ute är något vi rekommenderar starkt! 🙂

Hamburg

Hamburgs hamn är yttre gräns i Schengen och det fick vi snart erfara! 🙂

Elbe

Elbe är en grund flod, på sina ställen är största djupet bara 1,6 meter och det gäller att gå här när det finns hyfsat med vatten i floden. Man har en motström på ca 1,5-2 knop och man måste hela tiden kryssa från ena till andra sidan för att gå där det är som djupast. På vilken sida du skall gå på är väl uppmärkt med landmärken längs stränderna.

Slussarna är stora och oftast byggda av spontade u-profiler i stål. Här kommer fenderbrädan väl till pass.

Elbe upplevs nog som ganska monoton, men som tur för oss som är naturintresserade så fanns här mycket fågel att fotografera längs med flodstränderna.

Havel

Strax innan Havelberg var det dags att lämna Elbe och gå in på Havel. Jämfört med Elbe så är Havel djupare, smalare och har lite mer varierande omgivningar.

Rathenow

Havel tar oss öster ut till staden Rathenow som har varit under svensk ockupation i samband med skånska kriget. Varje år firar man här Schwedentag för att fira den dag då Rathenow blev befriat från svenskarna.

Potsdam/Berlin

Havel tar oss vidare i sydostlig riktning och vi kommer till Potsdam. Här finns ett Brandenburger Tor och Park Sanssouci väl värda ett besök.

Nu kom det en värmebölja och vi hade några dagar då temperaturen var upp mot 38 grader. Att åka in till Berlin i denna värme var inte att tänka på utan vi fortsatte norrut genom Berlin mot svalkan på nordligare breddgrader! 🙂

Order-Havel-Kanal

Efter Berlin kommer vi ut på Order-Havel-Kanal som leder oss nordost ut. När vi kommer till Finow finns det två vägar att välja, antingen tar man Finowkanal som är en liten avgiftsbelagd kanal med många småslussar eller så fortsätter man på Order-Havel-Kanal till Schiffshebewerk Niederfinow som sänker och lyfter båtarna 36 meter. Vi valde det senare.

Polen

Resan fortsätter på Order-Havel-Kanal och vi kommer snart in i Polen. Vi gör bara ett stopp och det blir i utkanten på Stettin där vi betalar gästhamnsavgiften med EUR. Mycket polisbåtar med blåljus i Stettin men vi klarar oss utan att bli kontrollerade. I Stettin hade vi även den lägsta brohöjden 3,4 meter att ta oss under.

Tyskland (hemvägen)

Efter Stettin är det slut på kanalfarandet och vi tar oss ut på Grosses Haff och Kleines Haff. Vi gör natthamn i Uckermunde och fortsätter sedan över Peenestrom upp till Wolgast. Från Wolgast går vi sedan över Greifswalder Bodden upp till Stralsund där vi blir några dagar. Stralsund var svenskt under 170 år så här finns mycket att se på.

Hyr en bil och kör runt på Rygen i två dagar.

Danmark hemvägen

Nu var det betydligt fler båtar ute än på nervägen och man fick vara ute i god tid om man skulle få plats i de populära gästhamnarna söder om Fyn. Hemvägen gick från Stralsund till Hiddensee, över Östersjön, in norr om ön Falster i Danmark, norr om Langeland, förbi Svendborg ut till Marstal på Ärö. Marstal är en gammal sjöfartsstad, beskriven i boken ”Vi de drunknade” som återger livet i Marstal under flera generationer. Läs boken först, besök sedan staden och dess museum!

Resan fortsatte sedan norrut upp till Fredrikshamn och sedan över till Göteborg.

Tack för att du läste!